Eftersom vi varit bortresta och blivit otroligt väl mottagna och omhuldade så börjar jag dagens rader med ett STORT TACK till ALLA!
Vi startade vår resa ner mot västkusten från ett vintrigt, snöigt Västerås i Tisdags eftermiddag.

Utanför Örebro syndes vårens framfart för där var smältvatten inpå vägrenen.

När vi anlände till vårt första stopp vid Filsbäck, hitom Lidköping var det barbacke!

Vi tog en lång härlig promenad bland sommarhusen där och bara njöt av den torra vårlika naturen.
Även hundarna njöt, de åt gräs som de trodde de var Får, ja man får ju förstå dom,
för gräs har de inte sett på ett par månader nu -:)

Från husbilsfönstret hade vi en vy som hette duga!
 
Dessutom att sova till vågskvalp. Livet kan inte vara bättre!

Men på Torsdagsmorgonen satte sig Rozz vid ratten och tyckte vi skulle åka vidare -:)

Hemma hos min syster blev vi bjudna på allehanda läckerheter, så tyckte även de fyrfota

När Fredagskvällen sedan kom och vi rullade med husbilen upp mot Kenneths hus så fick hundarna vänta i husbil medan jag, syrran och Janne gick in och satte oss till bords för en kulinarisk upplevelse med riktigt färska räkor.
Å, vad det läskar smaklökarna på oss från Mälardalen, mums.
Jag blev även helt såld på Gills dipsås, mums vad god den var!

Senare på kvällen fick hundarna besök av oss alla inne i husbilen.

Vilken lycka! Hade hundarna klarat av det,  så hade de knytit knut på sig själva i glädjeruset av att SÅ många klappade om dom.

Lördags förmiddagen kikade jag på Syrrans trädgård och förvånades öven över blommningen hos hennes granne.....

Grannare än grannast med alla Krokusarna i en trädgård i Stenungsund

På Lördagseftermiddagen var vi bjudna hem till Monica & Tommy med barn.
En välsmakande laxanrättning med allehanda tillbehör!!!! 
Mums vad gott!
Tänk vad goa de är som bryr sig om att göra mysigt för oss när vi äntilgen kommer på besök!
Tack alla för allt!

På Söndagsmiddagen fick Janne skjutsa ner mig till Stenungstorg.
Jag skulle på LBD träff!

Nog är det pirrigt att så här ensam träffa 4 helt okända personer som man fått kontakt med genom en grupp där vi gör Grafik!

Men alla fyra damerna var hur mysiga som helst och de 2 timmarna där de gick med raketfart!
Jag har sällan skrattat så mycket som denna eftermiddag!

Dessutom var det särskilt pirrigt att det,  denna gång,  äntligen skulle ske!

Bettan och jag skulle träffas......

Lilla Bettan som jag mötte en gång i datorns stenålder och sedan aldrig har tappat bort på alla internets krokvägar.

Vi har alltid haft ett särskilt band mellan oss och SÅ roligt att äntligen se att allt kändes lika bra i nuet som i Bloggen som ju numera är vår mötesplats.

 
Tack även till Bettans son som var fotograf

Fler foton  pellispricken.pixbox.se

ps, Monica & Gill, foton finns men är gömda, säg till om jag ska öppna dom för er