Ja, vad börja med om inte Vi lever och har hälsan!

Fast trötta och virriga är vi båda 2 för vi erkänner att vi har haft för mycket omkring oss sedan i Juli månad.

Vad det ska bli skönt när vi kan luta oss tillbaka och se på denna tid med ett leende.

Jag som ville flytta från villan för jag inte orkade, och Janne var inte så där övers intresserad av trädgård så det blev liksom halvmalet av allt.

Nu har vi farit som galningar på 3 ställen istället för 2 som det var förr.

Men nu är villan ute till försäljning, det är bara det att vi ska byta mäklare för den första vi tog var väl bra men något avskräckte folk för att komma på visning. Vi har hört oss för med några folk och de säger att DE inte vill gå på en visning där fastighetsägaren själv visar.

OK! Nu har vi kontaktat Skandiamäklaren så nu slipper vi den biten.

Nu ska vi luta oss tillbaka och se när han säljer vårt hus..........   hoppas jag!

Annars så lever livet med en massa trassel, när jag åkte min Opel ner till Västerås i Lördagskväll så dog den ca 1 mil hemmifrån.

Där står jag med 2 hundar och en massa packning från Karmansbo och nyinköpta matkassar i bilen.

Lyckas få stopp på en man i en bil som hjälpte mig rulla bilen av vägen. Det blev med besked för den tippade delvis ner i diket och stog på 3 hjul där med det 4 de hjulet i tomma luften. OPS!!!

Mannen funderade på att skjutsa hem mig men han hade fullt i bilen så jag tackade nej.

Får väl gå hela långa vägen, 2 timmar kvar till Janne slutar jobbet och MIN MOBILTELEFON hade slut i batteri så jag kom inte ens in och kunde se vilket tel nr Jannes jobb  har.   Typiskt!

Men det stannar snart en ny bil, inte så konstigt, det såg ju ut som jag kört i diket -:)

Denna kille skulle utåt det håll jag skulle till och han hade inga människor i bilen, dock var den full av däck. Han tyckte ändå att han kunde göra plats för mig, hundar, matkassar, datorryggan och satte igång att stapla däcken i ett torn i baksätet.

Så fick vi klämma ihop oss och det gick även om Rozz nog tyckte detta var alldeles totalt galet och hoppade omkring och hade svårt komma till ro i trängseln.

Nå, skönt komma till husbilen, packa upp maten.

Efter en promenad med hundarna så kom då Janne och vi åkte tillbaka och bogserade hem bilen.

Jag som datanörd föreslog att vi skulle koppla bort batteri = "starta om"  bilens dator.

Det funkade!

Det var bara det att när Janne åkte till jobbet klockan 06.30 så kom han bara halvvägs, sedan dog min pärla igen.

Janne ringde till mig, jag upp ur sängvärmen, på med kläderna och med ett småleende på läpparna stängde jag husbilsdörren om hundarna som var så morgontrötta så de knappt öppnade ett öga ens.

Vi behövde inte dra bilen till Opel, Janne hade "startat om den"  och åkte för egen maskin,  nu väntar vi på en felsökning som ska ge svar vad som felas min lilla röda pärla.

Efter fruukost var klockan sedan 9.00 så jag rastade hundarna och åkte sedan till mina pelargoner för att ge dom lite vatten.

När jag kom till Karmansbo, och pellisarna; ringde syrran och vi talades vid en stund. Hon hade tänkt komma på sin obligatoriska höstbesök till oss men vi kom överens att skjuta på det tills vi vet var vi bor -:)

Nu ska jag rasta hundarna igen och sedan åka tillbaka till Västerås för att hämta upp Janne vid hans jobb när han slutar kl 18.00

Seadn ska vi lasta Volvon full med skruv, spik mm från garaget för att på Torsdag lasta av det här.

På Fredag ska vi till Skinnskatteberg och göra klart husköpet med Färnavillan och Malmamäklaren.

Vi känner att efter detta kommer framtiden att bli bättre med ALLT på ett ställe. Ingen kolonistuga, ingen lägenhet utan bara ett ställe totalt.

Det kan vi behöva och en villa på en sjötomt är fullgod ersättning

Jo jag vet, vi är inte riktigt kloka som försatt oss i denna situation!

Säga vad man vill, sysselsatt är jag i alla fall!

Tur jag har talbok att lyssna på i bilen, nu lyssnar jag på

När skymmningen faller av Joy Fielding och jag bara hoppas Chris kommer ifrån Tony innan han tar hennes liv.

Fy för hustrumisshandlare