Vad trött jag var i dag, verkligen dagen efter trots att ingen alkohol intogs.   Men vad gör det om 100 år. Vi hade jättekul så det var det värt.

Låg i sängen och såsade, hade inte alls inspiration till annat än knappa på datorn men maken fick mig på andra tankar.

Naturligtvis måste jag iväg och rösta, det kan man inte bara strunta i så jag fick ju lov att "lyda".

Vi tog med hundarna och efter röstningen så promenaerade jag och hundarna hem (från Barkarö) Solen sprack fram och det blev riktigt varmt och skönt och mina livsandar återvände med solen -:)

 Väl hemkommen igen så packade jag väskan med fyrklövern, vattenflaska och så åkte jag och Rozz till Dingtuna där vi skulle träffa kurskompisarna från Allmänlydnad 2. Vi skulle spåra i skogen denna sista träff som pga regn skjutits upp 3 ggr tidigare.

 Vi fick starta med att Madde tog Rozz och jag skulle gå och gömma mig i skogen. Jag sade till Madde att vi testar släppa lös han, jag tror han klarar det.
Lite nervös var jag så jag gick inte långt bort, bara det nödvändigaste avståndet ifrån min Rozz.

Så ser jag hur Madde släpper Rozz och vad gör han där i skogen bland alla viltspår?

Jo, naturligtvis, han letade ju på mig!
Det var bara att ta han i halsbandet och gå tillbaka (efter köttbullsbelöningen)

 Så satt vi och gosade medan de andra fick spåra med sina hundar!
Efter en stund var det vi igen och nu litade jag mera på min kille så jag gick ca 100 meter rakt fram för att därefter vika av in bland träden i skogen en 2oo meter där jag fann en stor sten som jag hukade mig bakom.

Efter en (kändes det som) evighet släppte Madde Rozz och jag kikade fram bakom min sten och såg hur Rozzen skuttade över stubbar och blåbärsris rakt mot mig. Ja, han kände genast vittring efter mig så han genade................

Framme vid stenen stannade han och såg rådvill ut, det luktar ju matte men var är hon?
Straxt därpå kikar han fram på sidan och får se mig och vilken glädje! Både för honom att klara en svår uppgift och för mig att han är så duktig!

Köttbullarna åkte fram igen och sedan gick vi till de andra....

 Före fikapausen fick vi en ny uppgift, vi skulle bygga upp ett intresse för en medhavd leknak. Jag tog fram Rozz kamptrasa från vår fyrklöverväska och ville leka med honom.
Totalt ointresserad, alla de andra hundarnas leksaker och lekar var bra mycket roligare än jag.

Så skulle vi gå (knäpp tysta) med hunden i koppel in i skogen i L- form och längst bort stanna säga "leta apport" slänga iväg leksaken Rozz tyckte nog jag var lite tokig som inte tillät honom apportera här och nu... men istället började vi gå tillbaka i samma spår...

Därpå skulle vi rikta in hunden rakt mot den platsen där den kastade leksaken låg och skicka iväg hunden med ordet Leta apport.

Rozz drog iväg, tog upp trasan i sin mun, släppte den sedan och drog en repa runt alla de andra innan han tog upp trasan och kom till mig (som nu stog intill den)

Nästa gång vi skulle göra samma övning så ..... ja jag kan väl kalla det att Rozz gjorde ett spår till de andra hundkompisarna för de nästkommande tog en repa i Rozz spår oxå...  Men visst, efter att skuttat runt ett par sekunder i skogen så togs leksaken upp- men att apportera den till matte det ville han inte. (han kan annars apport och vi lekte det senare en stund han och jag genom att jag kastar trasan med ordet Apport och han hämtar genast)

Nej, det var bara 2 av hundarna som riktigt kopplade detta Leta apport....

Därpå fikade vi i skogen....

Men vad tittar alla på?  De ser ju till och med lite fundersamma ut där de står och tittar

 Jo men visst! Alla tittar på Rozz, en del skrattar åt min kille tom.

Varför?
Jo han hitatde en julgran i skogen som han dansade runt med -:)

Gårdagen bjöd på solsken ca 2 timmar, sedan var det regn och blåst.

Men vad gör väl det när man har besök av en hoper trevliga nätvänner!

Tach Majlis som hade med sig en helt fantastiskt god Laxlåda och därtill en supergod efterrätt med maräng och blåbär.
Det smakade verkligen gott!
Vi hann faktikst äta Laxlådan innan regnet kom, men efterrätten fick vi ta inne hos mig -:)

Sedan var det en massa prat och skratt och naturligtvis en massa prat om datorer, grafik, våra husdjur och den förträffliga webbgruppen LBD Målarboden som är allas vårt hem på nätet och orsaken till att vi mötts i verkliga livet och lärt känna varandra så bra.

Vi gör nämligen inte bara grafik där, vi har under de 6- 7 åren jag varit med även pratat "privata" saker vilket gör att dessa nätvänner känner man lika bra som en familjemedlem näst intill.

Vi pratade och skrattade i 5 timmar så jag lovar att jag fick rejäl gympa för skrattmusklerna.

Tack tjejer för en mycket trevlig dag!

Länk har ni fått till mina foton

Zita & Rozz tog med sig husse och åkte till stugan.

Där hann de tydligen med att klippa gräsmattan och snacka med en massa grannar. Pias hus har nu kommit upp så det blir spännande att se nästa vecka då jag följer med till stugan åter igen.

För övrigt så hoppas jag att detta eländiga regnande är över till i kväll då vi från kursen Allmänlydnad 2 ska träffas och spåra med våra hundar.
Vi har skjutit på denna träff flera grr pga regn så nu måtte ordspråker 3:dje gången gillt vara gällande! Eller?

Ha en fin dag och Tack än en gång tjejer för en trevlig dag!